När går grävlingen i vinterdvala?

Grävlingen är ett av våra mest igenkännliga nattaktiva däggdjur i Sverige. Under våren och sommaren syns den ofta på jakt efter maskar och insekter i skymningen, men när kylan kommer blir den allt tystare. Så vad händer egentligen med grävlingen under vintern – och när går den i dvala?

Grävlingen – ett nattaktivt överlevnadsgeni

Den europeiska grävlingen, Meles meles, är en skicklig grävare som bor i stora underjordiska bon kallade gryt. Under sommaren samlar den på sig fettreserver genom att äta rikligt med föda: daggmaskar, bär, frukt, nötter och smådjur. Det är detta fettlager som avgör hur väl den klarar vintern.

När går grävlingen i vinterdvala?

Grävlingen går vanligtvis i vinterdvala mellan oktober och december, beroende på var i landet den lever. I södra Sverige kan den vara aktiv långt in på senhösten, medan grävlingar i norr ofta går i dvala tidigare när frosten kommer.

Till skillnad från många andra däggdjur går grävlingen inte i en djup dvala, utan snarare i ett slags vintervila. Det betyder att kroppstemperaturen sjunker något och ämnesomsättningen minskar, men den sover inte hela tiden. Under milda perioder kan grävlingen vakna och röra sig i grytet eller till och med gå ut kortare stunder.

Hur länge varar vintervilan?

Grävlingen sover vanligtvis från sen höst till tidig vår – ofta fyra till fem månader. När temperaturen stiger och snön börjar smälta i mars eller april, lämnar den sitt gryt för att leta föda. Då är den mager men snabbt redo att bygga upp fettreserverna igen.

Hur förbereder sig grävlingen?

Innan den går i vila gör grävlingen i ordning sitt gryt noggrant. Den drar in gräs, löv och mossa som isolering och bäddar mjukt i gångsystemet. Vissa grävlingar bor i samma gryt i generationer och delar det ibland med sina ungar eller partners.

Det är också vanligt att grävlingen stänger till ingången delvis med jord eller löv för att hålla ute kyla och fukt. I större gryt finns flera sovkamrar, ibland uppvärmda av kroppsvärmen från flera individer.

Det viktigaste att tänka på

Grävlingen är ett av Sveriges mest anpassningsbara djur. Den klarar kalla vintrar genom att sänka sin aktivitet men utan att helt gå i dvala. Om du ser spår eller jordhögar nära skogsbrynet på våren kan det vara tecken på att en grävling just har vaknat efter sin vintervila – redo för ännu en säsong i den svenska naturen.